Stigen fylld med upplevelser, upptäckter,
ekologisk förståelse och insikt ger framtidstro!
 |
Upplevelser
Upplevelser
med alla sinnen stärker naturkänslan!
De egna erfarenheterna
skapar en viktig grund för inlärningen. Att själv våga
undersöka med alla sinnen ger också trygghet och samhörighetskänsla
med naturen.
Upptäckter
Nästa
steg på stigen mot ekologisk förståelse är att själv
upptäcka mångfalden i naturen. Och att ställa frågor.
Undersökningar av mångfalden i sjön ger många spännande
upptäckter. Här väcks frågor som: Hur kan djuren leva
i vattnet? Vad lever de av? Hur andas de?
Förståelse
Att upptäcka
själv och att själv förstå sambanden i naturen är
en viktig del i naturskolansmetodik. Det kan vara allt från
enklare näringskedjor, vem äter vad?, till mer komplicerade undersökningar
som beskriver ekologin i någon naturtyp.
Insikt
Kunskapen
om naturens kretslopp ger en grund för att förstå människan
del i kretsloppen. Det blir tydligt att vi själva påverkar
och är beroende av kretsloppen. Och kanske framförallt att vi
med egna handlingar kan förändra samhället att bli mer kretsloppsanpassat.
|
|
|
| Naturskolans
själ |
|
|
 |
Naturskolornas antal växer
stadigt och verksamheten utvecklas. En kort sammanfattning av "naturskolans
själ" visar en bredd som kan sammanfattas i några centrala punkter.
-
naturskolan är inte ett hus, utan
det är arbetssättet som är naturskola
-
personalen är den viktigaste resursen
som sprider naturskolans arbetssätt
-
elevernas egna upplevelser och sinnesintryck
i naturen är grunden till ett aktivt lärande
|
|
|
| Grundsyn för
lärande |
|
| För att
kunna tillämpa ett undersökande arbetssätt i naturen är
det viktigt att eleverna ges stor frihet i att själva ta initiativ
och genomföra sina uppgifter. Naturskolans sätt att arbeta ger
aktiva elever. |
Människan är i grunden
en nyfiken och sökande varelse som danas i mötet med miljöer
och andra människor. Vardagen erbjuder möjligheter men också
problem, som måste lösas. De egna erfarenheterna ger grogrund
för växande. |
 |
Lärandet är en aktiv och
levande process, där individen själv skapar sin kunskap. Den
naturvetenskapliga arbetsmetoden med hypoteser, undersökningar, resultat
och slutsatser är en bra struktur för kunskapsinhämtandet.
Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt,
med en nyfiken och frågande attityd.
Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande
miljöer, årstider och sammanhang leder till en bred kunskap.
Det kan vara konkreta faktakunskaper som fördjupas och ger förståelse.
Kunskap handlar också om färdigheter, att t.ex hantera håven
eller luppen på rätt sätt. En fjärde kunskapsform
är förtrogenhet, en dimension av kunskap som är intuitiv
och står nära de sinnliga erfarenheterna. |
|
|
| Kompetensutveckling |
|
Vi som arbetar med kurser vid naturskolorna
har själva daglig kontakt med de ämnesområden och den metodik
som förmedlas på kurserna. Vi lär ut hur vi själva
gör när vi undervisar barn i olika åldrar. Många
inom skola och barnomsorg vänder sig därför till naturskolor
för att fortbilda sig.
Många kommuner använder
naturskolan för att sprida kunskap om natur och kretsloppstänkande.
I Agenda-21 satsningar naturskolans metodik användbar. det handlar
ofta om att sprida kunskap och delaktighet i det lokala miljöarbetet.
Föreningar, organisationer, företag med fler har också
upptäckt
naturskolornas möjlighet. |
 |